Kolerakyrkogården

Nya smittsamma sjukdomar har kommit och gått under historiens gång. För tillfället har vi Covid-19. För några år sedan hade vi zika, ett virus som sprids genom myggor i tropiska länder. På 1980-talet var det aids och på 1800-talet var det kolera som spred skräck bland människor.

Under 1800-talet dog minst 100 miljoner människor av kolera. Även Sverige drabbades – sjukdomen kom hit första gången 1834. Under de närmaste 40 åren dog cirka 37 000 personer av kolera.

I går tog jag och sonen en promenad till Kolerakyrkogården i Matfors. Den ligger lite avsides men inte alltför långt ifrån kyrkan.

Det första dödsfallet i Tuna församling inträffade den 25 september, 1855 och i död- och begravningsboken finns det antecknat nio personen som avled i kolera under denna epidemiperiod. Den yngsta endast 2 år gammal.

Kolera är en dödlig magsjukdom. Nästan utan förvarning drabbas man av häftiga diarréer och våldsamma kramper i armar och ben. Avföringen liknar färgat vatten och kan uppgå till mer än 20 liter per dygn. Den sjuke blir snabbt uttorkad vilket kan leda till att hen dör i cirkulationskollaps.

Det blev inte bättre

Dryga 7 månader sen jag skrev. Jag slutade förra inlägget med en önskan om att 2019 skulle bli bättre vad gäller sjukdomar och elände. Det blev inte så. I dag saknas en bit av mig och det gör så ont så ont.

Den 26 mars avled min älskade mamma efter en kort tids sjukdom. Under hösten upptäcktes en tumör mellan lever och lunga, en tumör som senare skulle visa sig vara leyomyosarkom. En väldigt aggressiv cancer där det inte fanns någon bot. Mamma led helvetes alla kval under hela hösten, över jul och nyår. Först den 5 mars fick hon sin första cellgiftsbehandling. När mamma kom hem från Umeå var hon en helt annan människa, hoppet var tänt och det var så skönt att se henne lite glad. Efter andra behandlingen hände något. Hon fick vansinnigt ont i magen och den 18 mars åkte hon och pappa in till akuten. Mamma blev inlagd. De första dagarna var hon isolerad pga smittorisken så vi var aldrig in o hälsade på. Dessutom var vi övertygade om att hon skulle komma hem igen. På måndagen, en vecka efter att hon blev inlagd ringde dom från sjukhuset så jag och mina två syskon åkte dit. Självklart även pappa som inte vek från hennes sida mer än nödvändigt. Vi blev ganska snart på det klara med att det inte fanns något att göra. Vi satt vid mammas sida tills hon lämnade oss, den 26 mars kl 19.12.

När ens mamma lämnar sina barn, oavsett om det är vuxna barn, rubbas hela tillvaron. Inget är sig likt och kommer aldrig att bli. Saknaden gör så ont. Jag vill bara slå och skrika men vad hjälper det. Älskade mamma, jag saknar dig så vansinnigt, det gör så ont i mig. Samtidigt tycker jag så synd om dig som går miste om allt. Kan du inte bara komma tillbaka. Vi behöver dig.

Ännu ett år

Ser att det var ett tag sen jag skrev.. jo tiden rullar med en satans fart.

Om jag tar vid ungefär där jag slutade sist så kan jag berätta att jobbet som jag ansåg vara passande för mig och som jag hade gjort några pass på var på MittMedia där jag jobbade som redigerare. Och visst var det något som passade mig. Jag stortrivdes med sysslorna och jag tror jag gjorde rätt bra ifrån mig. Jag fick hoppa in som timvikarie hela våren och fick sen ett schema att gå på över sommaren. Jag fick även erbjudandet att fortsätta som timvikarie när hösten kom. Eftersom det såg väldigt mörkt ut till en stadigvarande anställning såg jag mig om efter annat. Att hoppa in med kort varsel, inte veta när man är ledig eller ska jobba upplevde jag som väldigt påfrestande så jag såg mig om efter något som kunde leda till en varaktig tjänst och blev anställd av Kornboden för att arbeta i produktionen hos Unimedic. Det lät otroligt lovande och alla inblandade trodde vi Kornbodare skulle bli kvar. Tydligen kan det vända rätt fort i läkemedelsbranschen och det stod snart klart att vi inte skulle bli förlängda efter jul.. även tre stycken ur den ordinarie personalen blev permitterade. Med ytterligare erfarenheter och kompetens skickade jag in en ansökan på ett jobb som tycktes passa och efter två intervjuer skrev jag på anställningsavtalet. Vad jag kan förstå ska detta leda till en tillsvidaretjänst om allt går som det är tänkt. Jag har också fått förfrågan från MittMedia om att komma tillbaka vilket jag gärna gör om detta nya visar sig vara helt fel för mig, men självklart är mitt mål att jag ska trivas, komma in i arbetet och göra bra ifrån mig. Jag har en hel vecka på mig att maximera nervositeten innan det är dags 🙂

IMG_1357

En titt genom fönstret, en sommarkväll på MittMedia 

För övrigt kan jag berätta att vi sålt stugan i Brickan. Gjorde en rejäl vinst på försäljningen så vi passade på att borra bergvärme här hemma. Skönt att slippa hålla på med den där jävla veden. Var så görless på eländet. Ett bilbyte blev det också. Jag lyckades komma över en Renault Capture med all utrustning som bara gått 750 mil, trots att den var tre år gammal. Om det var ett bra val får framtiden utvisa, men tanken är att jag ska kunna behålla den ett tag. Maken köpte också en bil eftersom leasingen gick ut på Seaten. För hans del blev det en Berlingo.

IMG_1597

Min nya bil

Nu när vi äntligen kunde rensa källaren på panna och ack.tank så blev det ett gyllene tillfälle att ordna vårat efterlängtade badrum med bubbel och bastu. För tillfället är vi igång med att byta ut avloppet, sen blir det lagning av väggar, målning av tak, väggar och golv, kakling och byte av armaturer. Själva badrummet blir i nuvarande tvättstuga och jag har sett ut bastun och bubbelbadet som ska beställas. Tvättstugan blir där ack.tanken stod och där pannan var blir det förvaring. Vedutrymmet ska bli matkällare. VI HAR EN PLAN 🙂

IMG_1738

Nytt avlopp på plats

Semester blev det dåligt av i år eftersom jag jobbade hela sommaren.. dock hann vi med en vecka i Kroatien och Makarska. Underbara land<3

Årets stora mörker är de sjukdomar och elände släkten drabbats av. Något som hela tiden gnager och gör ont. Jag hoppas 2019 blir bättre på den fronten. Det räcker nu!!

Inget värde

Att inte ha ett värde.. den känslan blir allt starkare, och i samma takt den stiger sjunker självkänslan och självförtroendet. Antalet utvägar ur detta blir allt mindre och jag vet fan inte vad jag ska ta mig till. Vad är det för jävla liv jag lever? Så jäkla bortkastad livstid och jag kan verkligen inte göra nåt åt det. Utbildningen jag skrev om i förra inlägget var jag och kikade på och jag har väldigt svårt att se mig själv pyssla med detta. Jag hade även sökt 2 jobb varav det ena hade passat perfekt. Det mindre passande jobbet fick jag sent omsider svar från och det lät som det brukar.. typ, ”Tack för en trevlig intervju, men vi väljer att anställa några andra”. MEN.. hör o häpna, det andra jobbet fick jag rätt omgående ett kontrakt på, ett avtal t.o.m mars och jag har jobbat fyra dagar. Jag känner ända ut i tånaglarna att detta vill jag hålla på med. Jobbar gladeligen fram till pension på detta ställe och skulle mer än gärna acceptera en fast tjänst.
Nu ser tyvärr inte verkligheten ut så, utan nu går jag här och väntar på eventuella fler jobbpass och jag vet inte ens om jag kommer få nåt. Ovisshet och väntan. Tror jag skrivit i nåt tidigare inlägg om hur min tålmodighet prövats och prövningen fortsätter. Hur kommer min framtid se ut egentligen? Har jag en framtid?

Sen har vi den här jävla snön. Är så galet less på eländet.. tycker inte vi gör annat än skottar och hur länge till orkar man? Just nu känns det som ett himla bra alternativ att sälja de två ställen vi har och lägga dessa pengar på ett ställe. Ett ställe som har den vackra omgivningen och de bekvämligheter vi vill ha.

Framgång

Nytt år och nya möjligheter. Jag hoppas och måste tro att 2018 är året då jag når någon slags framgång i mitt liv.

Tiden på StödeBröd är över.. å jag är mest bara glad för det. Det var en syssla som inte på någon punkt passade mig. Stressigt, hjärnslappt, tungt, bullrigt, ensamt.. Inget socialt umgänge över huvud taget. Inte för att jag är den mest sociale men nånstans går gränsen och där var den passerad med råge.

Jag har två jobbansökningar ute som jag hoppas på svar på rätt omgående. Det ena har jag varit på en första intervju för. Bägge jobben skulle passa mig rätt bra, det ena mer än det andra. Men efter att ha snubblat på målsnöret ett antal gånger tidigare har jag ingen större förhoppning. På tisdag ska jag besöka en utbildning som jag funderar på att hoppa på om det skiter sig med dessa jobb. Med denna utbildning har jag rätt stora möjligheter till jobb iaf. Börjar även 3 olika distanskurser i morgon som kan vara bra att ha på cv’t.

Nu sitter jag o väntar på en storm som tydligen är på väg. Numer ska vi tydligen ha minst en storm varje vinter. Bara o hoppas vi får behålla strömmen denna gång. Visst funkar det bra utan men det blir ju så tråkigt. Inge tv, mobil, padda eller dator. Å ska man läsa en bok må man se till att ha ordentligt med batterier hemma.

Ett helt annat ämne.. Boendet!! Vi velar fram o tillbaka hur vi ska göra. Sälja hus? Sälja stuga? Sälja både hus o stuga? Behålla hus o stuga? I-landsproblem på hög nivå 🙂

IMG_1092

Tappad identitet

Såg en intervju med Tomas Ledin härom kvällen där han nämnde begreppet tappad identitet. I samma stund ramlade pusslet på plats. Har länge försökt förstå och sätta ord på upplevelsen och det är precis detta som hänt mig. Jag läste nånstans att man kan försöka se det som en nystart i livet men när man varken har ork, socialt umgänge eller några idéer om vad man vill med framtiden är det svårt.

Yrkesmässigt vet jag i alla fall åt vilket håll jag vill men… Eftersom det tycks väldigt besvärligt att få en fortsatt yrkeskarriär inom de områden jag tycker är intressanta och givande har jag, för att förbättra mina möjligheter, sökt tre kurser som jag precis blivit antagen till. Detta i kombination med min tidigare yrkeserfarenhet borde öppna fler dörrar, åtminstone är det min förhoppning.

IMG_0447

 

Jobb och affärer

Asså, här hänger man inte alls med i svängarna. Tiden går med en rasande fart och det händer grejer, både större och mindre. Tar det viktigaste i korta drag..

Om jag börjar med mitt fortsatta yrkesliv, kan jag berätta att jag sökt en hel massa olika jobb, varit på några intervjuer, jobbat extra med förgyllning och hamnade till slut i produktionen på Stöde Bröd. Jag är nu provanställd fram till jul, sen får vi se. Berättar mer sen.

Lägenheten i Granlo har vi sålt. Affären slutfördes i fredags vilket känns rätt skönt. Jäkligt tragiskt att staten ska ha sin del av kakan, men vad gör man? Vi kan i alla fall lösa billånet jag dras med efter bilbytet. Jo, jag har bytt bort min älskade Tucson mot en IX35. Främsta anledningen till bytet är att denna blir betydligt billigare att åka i. Sen har vi väl tänkt lägga undan en slant så gubben kan köpa ett åk efter leasingtiden på Seaten. Har även lite planer på att fixa en del i stugan. Där behövs först och främst ett riktigt badrum och vi skulle också behöva borra ett vattenhål. Aja, vi får se hur det blir. Om allt flyter som det ska så hoppas vi kunna sälja huset inom en snar framtid.

IMG_0986

Vi har även varit en sväng till Kroatien igen, ÄLSKADE LAND. Denna gång var vi till Braç och orten Postira. Slänger in ett separat inlägg senare.

Mer då.. JO, Charlie har fått en lillasyster och vi fick ytterligare ett barnbarn. Sanna har äntligen fått en lägenhet och hon har tagit körkort. Linus har träffat en jättehärlig tjej och bor i Sundsvall.

Själv har jag, tillsammans med Lotta, varit på en kurs i näver där vi gjorde burkar, vi har tillverkat ost och vi har en bergsklättring framför oss 🙂

Koh Kho Khao

I mitten av januari i år var det dags för den efterlängtade Thailandsresan. Vi fastnade direkt för ön Koh Kho Khao när vi satt och letade lämplig destination. En mer eller mindre öde ö utan massa turister och turistfällor, Perfekt 🙂

Ön var precis så fantastisk som vi föreställt oss.. om inte bättre. Kho Khao ligger ett par tre mil norr om Khao Lak och ca 10 mil norr om Phuket. Stranden längs ön mäter ungefär 18 km och är mer eller mindre öde. En av anledningarna till lugnet är att de Thailändska myndigheterna tagit bort all kommersiell verksamhet i syfte att bevara naturen och stränderna.

För att komma till ön fick vi åka longtail från byn Baan Nam Khem. Denna by och även Kho Khao blev väldigt hårt drabbat av tsunamin 2004. Hälften av alla barn under 15 år dog i katastrofen och i Baan Nam Khem finns ett memorial center vi besökte. När vi gick genom byn och såg all fattigdom och misär dom levde i, inser man vad förbannat bra man har det. Trots eländet möttes vi alltid av leenden.

Vi tog långa och många promenader efter stranden och vi hyrde även vespor vid två tillfällen då vi passade på att utforska ön lite mer. En strand ni bör se om ni åker dit är Sunset Beach som ligger allra längst norrut på ön. Fantastiskt vackert.

En dag hyrde vi en taxi med tillhörande chaufför som tog oss till marknaden i Kao Lak och en annan dag hyrde vi chaufför med longtail som körde oss ut till ett rev där vi kunde snorkla. Det är verkligen nåt jag vill rekommendera. Känslan när man ligger där och kikar ner på allehanda färgglada firrar.. magiskt!! I närheten av revet låg ön Koh Pa. Idag är detta en sandö täckt av döda koraller. Innan tsunamin fanns palmer där och den var nog lite mer levande.

Ja, det finns mycket att berätta om detta underbara ställe men jag tror detta får räcka. Bjuder på lite foton istället.

img_0017

Stranden Kho Khao

img_0023

Strand med solsängar Kho Khao

img_0051

Welcome to Kho Khao

img_0063

Precis kommit till Sunset Beach

img_0088

Vespaäventyr

img_0131

C&N Kho Khao Beach

img_0219

Koh Pa

img_0222

Koh Pa, täckt av koraller

img_0273

Sunset Beach

img_0289

Underbara solnedgång

Lördag hela veckan.. eller

Kan tycka att jag borde ha all tid i världen till ett o annat inlägg.. OCH det har jag också, men jag kommer ju aldrig till skott.

Det har ju inträffat en del sen senaste inlägget. Började en visstidsanställning på Cobra den 15 augusti och slutade på Wallströms den sista vilket innebar att jag körde dubbelt under 2 veckor. Bra sätt att få upp årsinkomsten och a-kassan vilken är min inkomst idag. Tyvärr finns det inte så många lämpliga jobb att söka men litegrann blir det i alla fall. Var på arbetsintervju i december för ett jobb som digitaltryckare men tyvärr blev det inte mer än så. Lite synd eftersom det var ett jobb där min erfarenhet och kunskap kunde komma till användning och som jag även skulle stortrivts med. Aja..  Jag har en annan intervju inom kort som jag hoppas kan ge mig det jag söker. Det är också ett jobb jag är ganska säker jag skulle trivas med och jag tror att mitt tidigare yrke även där kan vara ett stort plus.

Överlag är dagarna rätt långtråkiga. Detta är ju helt fel tid att vara utan jobb 😦 Ser bara fram emot att snön ska försvinna nu så att det går att fylla dagarna med något meningsfullt och roligt. Har massor jag ska ta itu med i Brickan, men så länge snön ligger kvar blir det marigt.

I mitten av januari var vi till Thailand och ön Koh Kho Khao, men ska ta mig tid att skriva ett separat inlägg om detta.

 

Sommar i bild

Åkte till Skellefteå och hjälpte sonen med familj med lite tapetsering. Passade på att hänga lite med Charlie också 🙂

IMG_5716IMG_5710Ordnade en försenad 50-års grillmiddag för mina närmaste vänner

IMG_0279Linus uppvaktas med tårta på 24-års dagen ❤

IMG_5819 Fick några underbara varma dagar som tillbringades i stugan och mestadels liggandes på bryggan. Helt fantastiskt 🙂IMG_5773 IMG_5789 Testade fiskelyckan ett par gånger. Blev inte så jättemycket fisk men fick uppleva en storslagen regnbåge, boosta energi och må gott.IMG_0276 IMG_0282Vi tog en dagstur neröver Hälsingland och Järvsö tillsammans med Göran och Yvonne. Stannade till på en hel del loppisar efter vägen men fyndade inget.  IMG_5760 Jag och maken tog en tur till Ersk-Mats gården där vi fick en inblick i historien. Passade även på att fika, vilket jag starkt kan rekommendera. Mycket fika för liten peng 🙂IMG_5843 En eftermiddag tog vi en tur ut till havet och boostade mer livsenergi. Helt magiskt.IMG_5810 Självklart har vi sökt en del cacher också. Vissa med framgång, andra inte. Detta är i Gryttjen och tyvärr nådde jag inte hela vägen upp.IMG_0294 Sista semesterveckan åkte vi till Vodice i Kroatien. Vi bodde i Srima som ligger alldeles intill Srima. En härlig vecka med mycket sol och bad.IMG_5937 IMG_5906 IMG_5904 IMG_5870 Bölomsklacken hade vi hört talas om och nu skulle nyfikenheten stillas. Vilken makalös utsikt vi hade därifrån. Toppen 🙂IMG_0301 Charlie med familj kom och hälsade på ett par dagar. Underbara unge ❤IMG_6027Säger Hej Då till min gamla arbetsplats. Känslorna är blandade och det känns mest bara konstigt. IMG_6034